att fylla ett tomrum med hål

Nu när det frusna i marken släppt gräver Loka frenetiskt i sitt hål under verandan.
Nästan så man tror hon bidragit till skalven på andra sidan.
Får vi inte hoppas, då har hon ställt till det...igen.
Verkar som hon aldrig blir riktigt nöjd med hålet.
"Men vad ska du ha det till egentligen?" frågar jag henne.
"Ett hål kan liksom fylla ut ett tomrum...och när det känns sådär tomt och innehållslöst
i livet så gräver man lite i det tomma, flyttar runt lite småsten...och vips så får allt en
mening igen"
Vi kattor gräver egenligen inte...hur fyller vi våra tomrum egentligen?
Kanske ska låna hålet framöver och prova...

Den som gapar efter mycket...

Boss är typ,girig, ibland...
Han ska ha så mycket som möjligt, mer än han behöver,
Säkra upp, pinka in revir.
Och är inte, rent generellt, tvåbeningarna allt som oftast likadana?
Inners inne.
Fast de säger sig vara generösa och osjälviska.
Inbillade rättvisor skapar äkta orättvisor.
Mycket vill ha mer...
Ska nu inte dra alla över en svans.
De får vanligtvis i tidig ålder lära sig att dela med sig.
Erkänner att vi kattor är ganska själviska oxå, men vi är vanligtvis nöjda med det vi har.
Och, förresten...vem vill ha Boss trasiga pipleksaker och dregliga bollar?

ståpäls

Prasselplast, oh ljuva prasselplast....
gnisslar så härligt mellan tänderna...
...ger mig ståpäls på nosen...
...knorrar in sig i tungsträvheten...
Matte hojtar nåt om att ge katten i hennes födelsedagskorg...
Jag hör henne inte - det gnisselprasslar så rysligt mellan öronen.

minus = pälsmössan & plus = näbbmössen

"Minus 15" sa Husse i morse, då han kollade termometern.
Den ute alltså - inte den på nya Frysen som de är så impade av...
Hoppades för ett ögonblick att det var så.
Glass och köttfärs kanske mår bra av det..
Men ute..
Nä, kryper in i pälsmössan igen.
Det är ju bara Februari.
Kommer kanske fram när någon lovar vår och solvarm veranda.
Och att inte de Öländska näbbmössen blivit alltför klena o taniga under vintern...

Brittiska skönhetsmissar

Matte packar.
Ska resa till London.
Najs...
har hört de brittiska korthårskattsdamerna
ska vara läckerbitar.
Och jag passar ju finfint i handbagaget...
"Glöm det Olle" sa Matte
"Du kanske får plats, men väger för mycket"
"Shoppar hem något skoj till dig istället.."
Hm, vadå väger...
jaja, blev väl lite slokörad
men hittar hon nån skönhetsmiss som matchar mig...
...så hoppas jag hon lockar ner raringen i packningen.

småkul partytrick


Händer inte så mycket,
Petar ner småsaker från bänkarna,
småtetas med jyckarna,
kollar småfåglarna på talgbollarna utanför fönstret.
Smått vintertrött alltså.
Lill-Matte försöker pigga upp mig med några partytricks...
Småkul, visst...
..men längtar till våren.

Goa nya katt(h)år

Hade tydligen varit snäll trots allt...
Fick en pälsiller i julklapp.
Den var nästan lika skoj  som paketet den låg i...
Nu har i alla fall pälsisen och jag checkat in på pensionatet.
Och tro´t eller ej...
...nu har undulaterna som bor där fått sällskap av ett par kaniner.
Så jag har mycket att spana på den kommande veckan.
GOTT NYTT ÅR!!!

KUL JUL

Kommit på en av många kul saker med julen...
...julgranskulorna.
Önskar er alla en RIKTIGT KUL GOD JUL...mjauu

knäck i kolan

Läser knäckrecept för husse...
Fixar jag galant.
Lugn och fin...
Gräddkola och chokladgott.
Ditten av datten och en smula kakao.
...bara koka ihop och rör runt.
Men attan i kattan vad rörigt det blev...
Recepten far runt, decilitrar upp-o-ner, kokpunkter i hetluften, gram hit och socker dit.
Snurrig i kolan.
Blir helt knäckt.
Men...jag är ju bra på så mycket annat...

lätt som en rosett-plätt

Skulle hjälpa Lill-matte att julpynta...
"Knyt nu en en fin rosett, Olle...och slarva inte" sa hon
Slarva! jag?
Men hur ända in i tomteluvan knyter man en rosett...
...å visst blev det väl fint.
Nåja...Okej då...jag fick lite hjälp.
Ganska mycket hjälp, faktiskt, om jag ska vara ärlig.

Snöröjning


Selen på..
..då ska jag få röja runt i snön.
Har kikat på den genom fönstret.
Ser ju fluffigt och mjukt ut?

Men, fy katten så kallt och otäckt om tassarna.
Rörde mig inte ur fläcken.
Satte inte ens ner den fjärde tassen.

Boss röjde och plöjde givetvis runt med en boll.
Halkigt.
Kallt om fötterna.
Snö i munnen.
Isch...

"Sicken mes du är Olle" sa Boss
"Snö är kul, lite kallt, men kul"

Nä, jag ger katten i det här.
In framför brasan istället.
Det är nog mer min grej.

Kurra skymning


Regn, kyla, mörker och rusk.
Även om jag inte vore en innekatt, utan en utekatt, skulle jag hellre vara inne.
...fast ändå vara katt förstås...
Jag kurar ihop mig och kurrar intill duntäcket.

Gamla kloka Loka är lika förnuftig som alltid.
"Ska ni dra ut mig i ruggigheterna och mörkret?
..nänä, glöm det, jag stannar inne och kurar"

För Boss finns ingen självbevarelse drift, inte heller något dåligt gå-ut-väder.
Han slutar inte hoppas på en långrunda....

Kattens dag??

Kidsen bakade tårta till Husse.
Fars dag, mors dag, kanelbullens dag, menlösa barns dag, teddybjörnens dag...osv osv.
Undrar bara: när är det kattens dag? Finns den?
I sådana fall vill jag oxå ha tårta då....
...gärna med tonfisk, inte med jordnötssmör...som Husses.

I en röd på tre dito


Lämna en korg obevakad och jag sitter i den på tre röda.

Röda korgar är dock inte helt vanliga...
Måste bita till i den för att se att det är äkta vara.
Så mycket som fuskas till i äkta plast nu för tiden.
Men jo, visst är den här en riktig hederlig korg-korg...
som liksom sådär gnisslar o knakar mellan tänderna.

Den nakna sanningen


Ha, jag ertappade Boss i duschen häromdagen...
Han, som allt som oftast säger sig vara störst, bäst och vackrast.
Nu uppenbarade han sig som en ganska klen, ynklig och osnygg varelse.

Han försökte rädda sin heder och ruska tillbaka frisyren.
Det gjorde ärligt talat ingen större skillnad.


Det är jag som är Orlando of Beyrouth.
Fast jag kallas för "Olle".
Jag är en lurvig kattindivid av rasen Maine coon som förärade världen med min födelse en dag i Maj 2008.
Bor i Småland med min familj som består av fyra tvåbeningar samt två stycken sådana fyrbeningar med hängande tungor och viftande svansar.Dom är mina kompisar och florerar i bloggen oxå.
Delar i bloggen med mig av mina tankar och vardagliga upplevelser ur ett kattperspektiv.
Jag är sällskapssjuk, kreativ och med på det mesta.
Funderar, filsoferar och snor till mig godbitar så fort chansen ges. Både från köket och självaste livet.

Matte och Lillmatte är de som står bakom kameran.
RSS 2.0